Häromdagen såg jag en annons för skrei i tidningen Metro. Namnet skrei får torsk som har vandrat den långa vägen från Barents hav till den nord-norska kusten vid Lofoten för att leka. Den långa, påfrestande vandringen gör att torsken blir muskulösare och får ett fastare och finare kött. Men framförallt kan man äta den med gott samvete.

Skrei kommer nämligen från torskbestånd i Barents hav som är godkänt av både MSC och WWF. Säsongen för skrei är från januari till april, och den säljs endast färsk så man hittar den bara i fiskdisken. Fråga personalen i disken efter skrei eller titta efter en fisk som har Skrei®-märket fäst i en av dess fenor så som i annonsen här till höger.

MSC-märket fanns dock varken i annonsen eller på den skrei jag senare såg i fiskdisken i en butik, vilket fick mig att fundera och kontakta Norges sjømatråd (som marknadsför skrei i Sverige) om saken. De förklarade att medan hela torskbeståndet i Barents hav är godkänt för MSC-märkning, så använder de sig inte av märket i marknadsföringen av skrei eftersom man måste betala för att använda det, och när det gäller färsk fisk är det svårt att nå ut med märkningen till konsumenterna. På fryst och paketerad fisk är det ju bara för företaget att sätta märket på förpackningen, medan färsk fisk oftast inte kommer i någon förpackning alls.

I svaret antydde representanten för Norges sjømatråd också att MSC-märkning inte nödvändigtvis är den bästa vägen att gå. Instruktören håller med; det finns många argument både för och mot att använda sig av MSC-märkningen, och det är ett ämne som kommer att tas upp här någon gång framöver. Tills dess hoppas jag att både ni och jag får möjlighet att prova denna delikatess; det låter onekligen gott när man läser om den till exempel här och här.

Skrei®. Norsk torsk när den är som bäst. [Norges sjømatråd]